▴ ▿ ▴

nåt gammalt, nåt nytt, nåt lånat, nåt blått

























2010-08-22
Vigseln mellan min storasyster Linda och hennes Jonas Nyman
i Ytterenhörna kyrka, och resterande kalaset höll till i Enhörna friluftsgård.

Detta var mitt absolut första bröllop. Jag var brudtärna och läste en dikt inför hela kyrkan som gick så här:
Kanske är han den ende i världen som tycker sig veta att hon är den underbaraste kvinnan på jorden.
Kanske är hon den enda som uppskattar hur fantastisk han är i varje liten sak han gör och i varje liten tanke.
De tycker sig höra en underton av godhet i allt vad den andre säger och tror att de flesta kanske missar det hos den andre.
Och de förstår inte hur man kan passera den andre utan att förstå att man just passerat den finaste människan i världen.
Han har förstått, hon har förstått - därför är vi här idag.

Hela dagen bestod av kärlek, skratt, glädjetårar och skavsår av ett par alldeles för höga skor.
Kvällen serverade god mat och dryck, en bedårande bröllopstårta, fina tal och sånger till brudparet,
en historia från pappa om ett hångel på högstadiediscot nere i friluftsgårdens omklädningsrum,
huvudvärk, en hel massa dans, och ännu mer tårar som denna gång inte var av glädje.

Men den där dagen har satt sina spår djupt i mig, tack för att jag fick vara med och uppleva den.
2010-10-10 // 17:46:38
0 ST AVTRYCK


SKRIV NÅGOT FINT;

NAMN;
LÄGG MIG PÅ MINNET?

MAIL;

BLOGG;

SKRIFT;